när två blev tre

Pappa Jonas, lycklig för att Hanna vågade komma fram o dansa med mig på hotto.

Mamma Hanna, säkert lycklig hon med för att hon kom fram o grep tag i mig för att aldrig släppa tager om mig ;)

Wilma...

Wilma är mitt allt.

Wilma är så otroligt söt!! Hon kan ligga o tjorva när hon ska sova, spotta ut tutten, ut med ena benet utanför täcket (som sin pappa) vrida på huvudet, slå med armen, jollra (inte joika som mamma sa en gång) purra om nu nån förstår vad jag menar med det, listan kan göras lång. Och gissa om man tycker det blir jobbigt efter ett tag, inte så att man lessnar på det, men vi tänker högt för oss själva, kan du inte SOMNA NU! så när man stiger upp ur sängen för att ge tutten så ligger hon bara där och ler. Och det är inget litet smile hon ger ifrån sig, ett Kodak moment so to speak.
Haha ja denna Wilma, hon ska då dra ut på det in i sista (som sin pappa).

Vad gör man då? jo man ger henne tutten, drar i hennes speldosa, som är en rosa katt, bäddar om henne och lägger sig ner för att ligga o höra hennes andetag bli långsammare och tyngre, yes! tänker vi ,eller ja den som är vaken då, oftast Hanna. 

Som det står på en av hennes bodys, "Sover inte jag, då sover ingen" haha så sant.

Givetvis betyder Hanna väldigt mycket för mig, men det går inte att jämföra med en liten "tjockis" som snart är 6 månader.
Jag älskar dem båda lika mycket.

Arrrgh! Finns så mycket som jag vill få sagt, eller ja, skrivet. Men var ska jag börja?
Kanske kronologiskt? Nej då blir det för mycket, haha.
Jag fyller i så ofta jag kan, men nya och gamla upplevelser, minnen och skratt.

Nej nu måste jag gå till sängs, är ju arbete imorgon, ska till småland och ta hand om dem små trollen.

Gnatt på er.

Glöm dina bekymmer, imorgon kommer nya.